Nyheter vid IFV
Banbrytande forskning om Alzheimers sjukdom
2022-10-19
Under hösten har ett av de största genombrotten genom tiderna skett mot Alzheimers sjukdom. På årets Olof Rudbeckdag den 21 oktober föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet, om forskningen kring den nya läkemedelskandidaten.

Foto/bild: Johan Wahlgren
Lars Lannfelt började tidigt i sin karriär att forska runt sjukdomar med ärftlighet och mekanismer om hur sjukdomar uppkommer. Han disputerade år 1990 på sjukdomen akut intermittent porfyri, vilket gav goda grundkunskaper i genetik och biokemi. Snart därefter fann Lars en genetisk förändring hos en stor släkt med Alzheimers sjukdom i Mellansverige. Det var ett betydande vetenskapligt genombrott som kallades den svenska mutationen.
- I en enda släkt kunde vi få en blixtbelysning på hur sjukdomen kunde uppkomma, berättar Lars. De ärftliga förändringarna är ytterst sällsynta men har stort förklaringsvärde för sjukdomen i allmänhet.
Några år senare kontaktades Lars av en distriktsläkare i Umeå om en familj i övre Norrland med många fall av demens. Lars och hans forskarteam hittade där en mutation med speciella egenskaper som var orsaken till sjukdomen i familjen. Förändringen döptes till den arktiska mutationen och skulle bli grunden till det framtida nya läkemedlet.
- Jag blev väldigt intresserad när vi fann en speciell form av det skadliga ämnet amyloid beta som finns i placken hos den här familjen. Den speciella formen var ett lösligt förstadium till de olösliga långa trådarna, fibrillerna, som finns i placken. Det var då 1999 som jag fick idén om att angripa förstadiet till fibrillerna med antikroppar.
Ett glädjande besked
Tjugo år senare avslutades det sista kliniska testet som visar att antikroppen lecanemab bromsar den kliniska försämringen hos patienter med Alzheimers sjukdom. Läkemedlet kan bli det första som riktas mot själva orsaken till sjukdomen – och inte symptomen. Studien genomfördes av läkemedelsföretaget Eisai i samarbete med BioArctic, som Lars har startat.
- Resultaten är tydliga med stark statistisk signifikans och alla primära och sekundära effektmål uppfylldes, förtydligar Lars. Det är glädjande och otroligt viktigt för alzheimerforskningen.
- Nästa steg är ansökan till de amerikanska, japanska och europeiska läkemedelsverken. Ett godkänt läkemedel är troligtvis färdigt år 2024 och något tidigare i USA. För patienten så har vi nu en chans att bromsa förloppet. I vilken utsträckning återstår att se, men vi är väldigt optimistiska, säger Lars.
Från mutation till möjlig behandling av Alzheimers sjukdom
Lars nyfikenhet och hans vilja av att förstå molekylära mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar har varit hans drivkraft genom åren. Det kommer han att berätta om på årets Olof Rudbeckdag som pristagare av Olof Rudbeckpriset 2021 under sin föreläsning ”Från mutation till möjlig behandling av Alzheimers sjukdom”.
- Jag har varit enormt envis och övertygad om att vi har varit på rätt spår, berättar Lars. Men för att få ett bra resultat är det viktigt att omge sig med duktiga medarbetare, vilket jag har haft genom åren. Min önskan är att vi så småningom helt ska kunna stoppa sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom – särskilt när vi kommer in riktigt tidigt i processen med behandling.
- Olof Rudbeckdagen är en hel dag med fokus på hjärnan och demens och jag hoppas att den här dagen kommer att inge hopp åt de drabbade och deras anhöriga, avslutar Lars Lannfelt.
Text: Cecilia Yates
Läs mer
Rudbeckdagen 2022: När hjärnan inte längre lyder – är det demens?
-
Transparens och tillsyn viktigt för att allmänheten ska vilja dela digital hälsoinformation
2023-12-04
Digital hälsoinformation är en viktig resurs för forskare på universitet och högskolor, men också för myndigheter och aktörer i den privata sektor som vill få tillgång till digital hälsoinformation från allmänheten i olika europeiska länder. En artikel i Journal of Medical Internet Research pekar på vikten av transparens och tillsyn för att allmänheten ska acceptera att deras information används i olika sammanhang.
-
Reservationer mot tvångsvård för borderline personlighetssyndrom
2023-11-30
Personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, som också kallas borderline personlighetssyndrom har ofta svårt att reglera och kontrollera sina negativa känslor. Ofta förekommer både självskadebeteenden och självmordstankar och patienter med diagnosen är överrepresenterade inom tvångsvården. Men samma tvångsvård som kan förhindra ett självmord nu ökar också risken för självmord senare. Författarna till en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Clinical Ethics menar att tvångsvård av personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i de flesta fall inte är etiskt försvarbart.
-
Tvångsåtgärder inom vården: hur ska de regleras utanför psykiatrin?
2023-11-21
Att utföra så kallade tvångsåtgärder mot patienter är vanligt inom sjukvården. Inte bara inom psykiatrin utan även inom somatisk sjukvård. Hur detta får göras och inte regleras på olika sätt i olika länder, alla med en stor utmaning: att se till att patienter som inte själva kan fatta beslut får den vår de behöver – och att se till att patienter som kan fatta beslut själva inte tvingas ta emot vård som de inte vill ha. En artikel som nyligen publicerades i Journal of Medical Ethics erbjuder rekommendationer för hur tvångsåtgärder inom somatisk sjukvård regleras på bästa sätt.
-
Beviljade medel från Cancerfonden
2023-11-21
-
Vetenskapsrådet finansierar projekt om hjärtsvikt
2023-11-10
-
Vetenskapsrådet finansierar nytt forskningsprojekt kring effekter av en hälsosam nordisk kost ateroskleros och tarmflora hos patienter hjärtkärlsjukdom
2023-11-10
-
FORTE finansierar forskningsprojekt om inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med ADHD
2023-11-07
-
Call for papers: Uppsala University Medical Ethics Conference - UMEC
2023-10-25
We open a Call for Papers to the Uppsala University Medical Ethics Conference (UMEC) 2024. addressing the issues mentioned across the different tracks presented below, and going beyond. Please submit your abstract of maximum 250 words no later than March 31th, 2024.
-
Beviljade medel från Bröstcancerförbundet
2023-10-19
-
2023-10-17
Kvinnor behöver mediciner både innan, under och efter en graviditet. Ibland för akuta tillstånd som huvudvärk eller illamående, ibland för kroniska tillstånd som astma eller epilepsi. De behöver evidensbaserad vård. Och detta under en tid i livet där kunskapen om läkemedelssäkerhet brister. ConcePTION-projektet, finansierat av Innovative Medicines Initiative, har för avsikt att fylla kunskapsluckorna. Idag publicerades en artikel om projektet i Uppsala Monitoring Centres tidning Uppsala Reports. Där förklarar Josepine Fernow hur projektet fungerar. Och hur de hoppas föra mödrahälsovården från fragmenterade data till informerat beslutsfattande.
-
Allmänläkares perspektiv på primärvårdsetik
2023-10-16
Det finns ett glapp mellan bioetiska teorier och de mer eller mindre dagliga moraliska beslut allmänläkare behöver fatta i sin praktik. En artikel som nyligen publicerats i BMC Medical Ethics analyserar hur allmänläkare ramar in svåra beslut i moraliska termer och utforskar gemensamma nämnare bakom besluten. Artikeln använder grounded theory för att utveckla en ny teoretisk ansats för primärvårdsetik.
-
'Healthier Wealthier Families' (HWF) i Sverige
2023-10-05
"Med en liten omväg via Australien tar sig Healthier Wealthier Families till Sverige" - så skriver Glasgow Centre for Population Health (GCPH) på sin blogg om implementeringen av modellen "Healthier Wealthier Families" i Sverige där vår forskargrupp är involverad.
-
Inkonsekvent behandling av förändrad medvetenhetsnivå
2023-09-26
Under de senaste 10 åren har vi sett en explosionsartad ökning av forskning på patienter med nedsatt medvetenhet, särskilt dem som har fått svåra hjärnskador eller lidit länge av nedsatt medvetenhet. Inte minst inom det europeiska flaggskeppsprojektet Human Brain Project. Två uppsättningar internationella riktlinjer har utvecklats för att förbättra vården för dessa patienter, en från Europa och en från USA. Trots det visar nu en studie där över 200 personer från 40 länder som jobbar med patienter i dessa tillstånd deltagit att det finns väldigt stora skillnader i vilken vård patienterna erbjuds. Både mellan länder, men också mellan olika kliniska miljöer.
-
Etikprövningsledamöters syn på etiska frågor i forskning på sjuka barn
2023-08-15
Forskningsetiska kommittéer har en viktig roll när det kommer till att skydda barns rättigheter i forskning. Men det finns inte så mycket forskning på hur ledamöter i forskningsetiska kommittéer ser på och bedömer forskning som involverar barn med allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. En nyligen publicerad studie i tidskriften Research Ethics som undersökt ledamöters perspektiv belyser vikten av att tänka på både barnens rätt till delaktighet och skydd. Studien visade att ledamöter i stor utsträckning fokuserar på formella krav och lagefterlevnad i sina bedömningar.
-
Doktorandprojekt i Mälardalsområdets Forskarskola i Vårdvetenskap till IFV!
2023-07-12
-
Stina Syvänen tilldelas Fernströms pris till yngre forskare
2023-07-05
-
Sjukdomars relationella effekter bör inte spela roll för prioriteringar i vården
2023-06-21
Ett vanligt kriterium för att prioritera resurser inom vården är ifall en behandling gör nytta för patienten. Men vi tar sällan hänsyn till indirekta effekter för patienten, eller hens barn, vänner eller partner. I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Bioethics ställer författarna frågan om sådana relationella effekter kan vara relevanta i diskussionen om prioriteringar. Till exempel när en patient lider av demens, där nya behandlingar av Alzheimers sjukdom kan göra stor skillnad för familj och vänner.
-
Att främja ansvar genom att involvera barn i etiska diskussioner om vaccination
2023-06-08
Det finns starka argument för att förvänta sig att människor ska ta ansvar, till exempel genom att vaccinera sig. Men när det gäller att vaccinera barn mot COVID-19 blir förhållandet mellan nytta och risk annorlunda eftersom barn inte drabbas lika allvarligt av sjukdomen. I en nyligen publicerad artikel i Public Health Ethics argumenterar Jessica Nihlén Fahlquist för att barn bör uppmuntras till att ta ansvar för att vaccinera sig, inte bara för sin egen skull, utan också för att skydda medmänniskor och för att minska belastningen på hälso-och sjukvården.
-
Lena Wettergren har tilldelats Region Uppsalas forskningspris 2022
2023-06-07
-
Etiska problem med helgenomsekvensering
2023-05-12
Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinisk etik har nyligen publicerat ett uttalande som belyser tre etiska problem med helgenomsekvensering. Tekniken har varit avgörande i att identifiera de genetiska mekanismerna bakom många olika sjukdomar som tidigare varit okända, samt identifiera sällsynta diagnoser. Tekniken används i allt större utsträckning i hälso- och sjukvården för att förbättra diagnostik och behandling. I sitt uttalande pekar Svenska Läkaresällskapet på tre etiska problem, nämligen hur man bör hantera bifynd, oklara fynd och informerat samtycke.
-
Innovation inom den gotländska hälso- och sjukvården - Innovationssystem Gotland
2023-05-03
De senaste åren har det arbetats systematiskt med innovation inom den gotländska hälso- och sjukvården genom projektet Innovationssystem Gotland. Anna Sarkadi, Professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har varit senior rådgivare till projektet.
-
Att balansera etik och empati i rekrytering av barn med cancer för forskning
2023-04-27
Varje år diagnostiseras mer än 40 000 barn i världen med cancer och forskning inom ämnet är viktigt för att kunna förbättra behandling, överlevnad och livskvalitet för dessa barn. Men att rekrytera barn till forskning för med sig etiska utmaningar. En nyligen publicerad artikel i BMC Medical pekar på behovet av att balansera rollerna mellan barn och föräldrar i gemensamma beslutsprocesser.
-
Ny kunskapssammanställning publicerad avseende arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin
2023-04-27
-
Dagens Medicin Debatt: ”Barnhälsovården kan stå modell för kunskapsstyrningen”
2023-04-17
Anna Sarkadi medverkadi i Dagens Medicin debatt.
Debattens ämne: "Med en lång tradition av arbete med kunskapsstöd, dataanalys och verksamhetsutveckling är barnhälsovården värd att ta efter, skriver tre debattörer." (Källa: DM) -
Lyckad samverkanssatsning inom gotländsk hälso- och sjukvård
2023-03-31
De senaste åren har det arbetats systematiskt med innovation inom den gotländska hälso- och sjukvården genom projektet Innovationssystem Gotland. Projektet är en del av universitetets strategiska partnerskap med Region Gotland. Innovationssystem Gotland är ett spännande exempel på hur man kan bedriva lyckad samverkan, i det här fallet mellan akademin, hälso- och sjukvården och Science Park Gotland.
-
Lektor i vårdetik sökes
2023-03-07
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap söker en universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdetik inom grundutbildningen på institutionen. Innehavaren av tjänsten förväntas också ha ett nära samarbete med Centrum för forsknings- och bioetik (CRB). Sista ansökningsdag 13 april 2023!
-
Små barns tankar om pandemin
2023-03-06
Forskare från Uppsala universitet har studerat teckningar med coronamotiv målade av barn mellan fyra till sex år. Resultatet visar att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin. Se artiklarna om forskningen och videon med barnens berätterlse och teckningar.
-
Tidiga insatser kan förebygga gängvåld
2023-03-02
Forskning visar att endast en liten andel föräldrar tar del av de effektiva föräldrarstödsprogram som finns för barn med utåtagerande beteendeproblem. Läs Anna Sarkadis syn på samhället idag och de aktuella skjutningarna som har ökat under 2020-talet i Sverige.
-
Bredda debatten om neurorättigheter
2023-02-13
Behovet av system som relglerar neuroteknologier har lett till upprop för nya ”neurorättigheter”. Men förslaget har lett till en livlig debatt. I en ny bok diskuterar flera experter de utmaningar som teknikutvecklingen skapar för befintliga regelverk. Ett av kapitlen har skrivits av Arleen Salles, som anser att vi borde reflektera mer över hur problemen ramas in och mer dialog med allmänheten.
-
”Anpassa digitala medier efter barn, inte tvärtom”
2023-02-06
"Varför ska barn och unga anpassa sig till den digitala världen, hur beroendeframkallande, laglös och skruvad den än är? Skärp i stället reglerna för digitala plattformar, skriver flera debattörer." SvD
Anna Sarkadi, vår gruppledare bidrog i denna debattartikel. -
Inbjudan till diskussion av ny målbeskrivning för etik på läkarprogrammet
2023-02-01
Det nya 6-åriga läkarprogrammet innebär att allmäntjänstgöring ersätts av en bastjänstgöring och att grundutbildningen blir legitimationsgrundande. Universiteten blir ensamma huvudmän för utbildningen, en omställning som ställer höga krav på lärosätena. Just nu pågår ett intensivt arbete med att uppdatera och revidera lärandemoment och målbeskrivningar. En av dem handlar om etikundervisningen på läkarprogrammet. Författarna bjuder nu in till diskussion om målen i en debattartikel i Läkartidningen.
-
Doktorandkurs mars 2023, Migration och hälsa
2023-01-13
Att bedriva forskning med migranter, 4.5 hp
-
Medel från Vetenskapsrådet beviljat för att etablera en ny forskarskola: ”Mälardalsområdets forskarskola i vårdvetenskap”.
2022-12-15
-
Skillnader i hälsolitteracitet och sökande efter hälsoinformation hos svenskar
2022-12-13
Svenskar med begränsad hälsolitteracitet tog inte del av undersökningsresultat i sin elektroniska patientjournal i samma utsträckning som de med tillräcklig hälsolitteracitet. Det visar en nyligen publicerad studie i BMC Public Health av Erica Sundell och Åsa Grauman vid Centrum för forsknings- och bioetik och Josefin Wångdahl vid Karolinska Institutet. Skillnader i hälsolitteracitet kan också leda till ojämlik tillgång till trovärdig och kvalitetssäkrad hälsoinformation.
-
Porträtt av professor Ulrika Winblad i tidskrift om äldreomsorg
2022-12-13
-
Ny modell ska hjälpa barnfamiljer med vardagsekonomin - Härnösands Kommun
2022-11-24
"Healthier Wealthier Families" uppstartat i Härnösands kommun.
-
Åsa Grauman beviljas fellowship för forskning om hur allmänheten uppfattar risk för cancer
2022-11-22
Åsa Grauman beviljas 3 648 000 kronor av Cancerfonden för att studera hur allmänheten uppfattar sin cancerrisk, riskkommunikation och hur de gör avvägningar mellan förändrade levnadsvanor och riskreducering. Anslaget är ett treårigt fellowship.
-
Internationella trycksårsdagen - Reportage med Lisa Hultin
2022-11-17
Tidningen Vårdfokus har skrivit ett reportage med Lisa Hultin, Specialistsjuksköterska och Universitetsadjunkt i forskargruppen Vårdvetenskap.
"I dag är det internationella trycksårsdagen, en dag då vårdens professioner uppmuntras att ha extra fokus på arbetet med att förebygga, upptäcka och behandla de skador som uppstår när huden utsätts för tryck eller förskjutning, så kallad skjuv.Det är en viktig dag tycker specialistsjuksköterskan Lisa Hultin. För trots att kunskapen om varför trycksår uppstår och hur de kan förebyggas utvecklar var sjunde inneliggande patient trycksår på svenska sjukhus."
Text: Sanna Björkman -
Vår utvärdering i Skäggetorp i nyheterna
2022-11-14
Vår utvärdering i Skäggetorp var i nyheterna i Lokala Nyheter Öst.
-
Forskningsmiljöstöd för att studera den nya välfärdsmarknaden i Sverige
2022-11-14
Professor Ulrika Winblad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har nyligen beviljats närmare 17,5 miljoner kronor i miljöstöd från Vetenskapsrådet för ansökan De nya välfärdsmarknaderna i Sverige - hur påverkas den sociala jämlikheten? Forskningen kommer att pågå under sex år och utgör ett samarbete mellan forskare vid Medicinska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, närmare bestämt Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen och Företagsekonomiska institutionen. I samarbetet ingår även forskare från Universitetet i Bergen i Norge och Köpenhamns universitet i Danmark. Medsökande forskare är docent Paula Blomqvist, docent Mio Fredriksson, professor Josef Pallas, PhD Linda Moberg, professor Karsten Vrangbæk, samt professor Oddvar Kaarboe.
-
Anslag från VR till medarbetare på institutionen!
2022-11-09
-
Malin Lohela Karlsson får medel för att utvärdera metod för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet
2022-10-20
-
Banbrytande forskning om Alzheimers sjukdom
2022-10-19
Under hösten har ett av de största genombrotten genom tiderna skett mot Alzheimers sjukdom. På årets Olof Rudbeckdag den 21 oktober föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet, om forskningen kring den nya läkemedelskandidaten.
-
Hur uppfattar vi riskinformation om hjärt- och kärlhälsa?
2022-10-06
CRB-forskaren Åsa Grauman tilldelades Riskkollegiets 2022 års pris till en lovande ung riskforskare. Hon tilldelades priset för sin doktorsavhandling om hur människor uppfattar sin risk för att drabbas av hjärtsjukdom och hur människor påverkas av kardiovaskulär riskinformation. På Riskkollegiets årsmöte gav hon ett uppskattat föredrag av sitt arbete, som nu finns tillgängligt på YouTube.
-
Pulverdiet och nya kostvanor kan få typ 2-diabetes att vända
2022-09-27
-
Vi söker en doktorand i bioetik med fokus på kostrådgivning och nutritionsbehandling!
2022-09-20
Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt om etiska dilemman och etisk kompetens vid nutritionsbehandling och kostrådgivning, inkluderande en utvärdering av en utbildningsintervention. Denna tjänst är en av fem doktorandtjänster i Uppsala universitets forskarskola i medicinsk humaniora. Sista ansökningsdag 7:e oktober!
-
María Pagnon de la Vega tilldelas Hwasserpriset för bästa doktorsavhandling verksamhetsåret 2021/2022.
2022-09-20
-
Temanummer till minne av Björn Smedby
2022-09-06
-
Försäkringskassan finansierar forskningsprojekt om inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med OCD
2022-08-29
-
Ny lista med 50 tveksamma bioetiska tidskrifter
2022-08-24
Tveksamma tidskrifter, så kallade ”predatory journals” är ett problem inom alla akademiska fält. Etikbloggen har under flera år publicerat en lista över tidskrifter som man som bioetiker bör undvika att publicera sig i. Nu finns 2022 års lista tillgänglig!