Nyheter vid IFV

Banbrytande forskning om Alzheimers sjukdom

2022-10-19

Under hösten har ett av de största genombrotten genom tiderna skett mot Alzheimers sjukdom. På årets Olof Rudbeckdag den 21 oktober föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet, om forskningen kring den nya läkemedelskandidaten.

Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik, var årets Rudbeckpristagare 2021.
Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik, var årets Rudbeckpristagare 2021. 
Foto/bild: Johan Wahlgren

Lars Lannfelt började tidigt i sin karriär att forska runt sjukdomar med ärftlighet och mekanismer om hur sjukdomar uppkommer. Han disputerade år 1990 på sjukdomen akut intermittent porfyri, vilket gav goda grundkunskaper i genetik och biokemi. Snart därefter fann Lars en genetisk förändring hos en stor släkt med Alzheimers sjukdom i Mellansverige. Det var ett betydande vetenskapligt genombrott som kallades den svenska mutationen.

- I en enda släkt kunde vi få en blixtbelysning på hur sjukdomen kunde uppkomma, berättar Lars. De ärftliga förändringarna är ytterst sällsynta men har stort förklaringsvärde för sjukdomen i allmänhet.

Några år senare kontaktades Lars av en distriktsläkare i Umeå om en familj i övre Norrland med många fall av demens. Lars och hans forskarteam hittade där en mutation med speciella egenskaper som var orsaken till sjukdomen i familjen. Förändringen döptes till den arktiska mutationen och skulle bli grunden till det framtida nya läkemedlet.

- Jag blev väldigt intresserad när vi fann en speciell form av det skadliga ämnet amyloid beta som finns i placken hos den här familjen. Den speciella formen var ett lösligt förstadium till de olösliga långa trådarna, fibrillerna, som finns i placken. Det var då 1999 som jag fick idén om att angripa förstadiet till fibrillerna med antikroppar.

Ett glädjande besked

Tjugo år senare avslutades det sista kliniska testet som visar att antikroppen lecanemab bromsar den kliniska försämringen hos patienter med Alzheimers sjukdom. Läkemedlet kan bli det första som riktas mot själva orsaken till sjukdomen – och inte symptomen. Studien genomfördes av läkemedelsföretaget Eisai i samarbete med BioArctic, som Lars har startat.

- Resultaten är tydliga med stark statistisk signifikans och alla primära och sekundära effektmål uppfylldes, förtydligar Lars. Det är glädjande och otroligt viktigt för alzheimerforskningen.

- Nästa steg är ansökan till de amerikanska, japanska och europeiska läkemedelsverken. Ett godkänt läkemedel är troligtvis färdigt år 2024 och något tidigare i USA. För patienten så har vi nu en chans att bromsa förloppet. I vilken utsträckning återstår att se, men vi är väldigt optimistiska, säger Lars.

Från mutation till möjlig behandling av Alzheimers sjukdom

Lars nyfikenhet och hans vilja av att förstå molekylära mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar har varit hans drivkraft genom åren. Det kommer han att berätta om på årets Olof Rudbeckdag som pristagare av Olof Rudbeckpriset 2021 under sin föreläsning ”Från mutation till möjlig behandling av Alzheimers sjukdom”.

- Jag har varit enormt envis och övertygad om att vi har varit på rätt spår, berättar Lars. Men för att få ett bra resultat är det viktigt att omge sig med duktiga medarbetare, vilket jag har haft genom åren. Min önskan är att vi så småningom helt ska kunna stoppa sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom särskilt när vi kommer in riktigt tidigt i processen med behandling.

- Olof Rudbeckdagen är en hel dag med fokus på hjärnan och demens och jag hoppas att den här dagen kommer att inge hopp åt de drabbade och deras anhöriga, avslutar Lars Lannfelt.

Text: Cecilia Yates

Läs mer

Lars Lannfelts forskargrupp

BioArctic

Rudbeckdagen 2022: När hjärnan inte längre lyder – är det demens?

Senast uppdaterad: 2024-03-19