Nyheter vid IFV

Personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, som också kallas borderline personlighetssyndrom har ofta svårt att reglera och kontrollera sina negativa känslor. Ofta förekommer både självskadebeteenden och självmordstankar och patienter med diagnosen är överrepresenterade inom tvångsvården. Men samma tvångsvård som kan förhindra ett självmord nu ökar också risken för självmord senare. Författarna till en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Clinical Ethics menar att tvångsvård av personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i de flesta fall inte är etiskt försvarbart. 

Att utföra så kallade tvångsåtgärder mot patienter är vanligt inom sjukvården. Inte bara inom psykiatrin utan även inom somatisk sjukvård. Hur detta får göras och inte regleras på olika sätt i olika länder, alla med en stor utmaning: att se till att patienter som inte själva kan fatta beslut får den vår de behöver – och att se till att patienter som kan fatta beslut själva inte tvingas ta emot vård som de inte vill ha. En artikel som nyligen publicerades i Journal of Medical Ethics erbjuder rekommendationer för hur tvångsåtgärder inom somatisk sjukvård regleras på bästa sätt. 

We open a Call for Papers to the Uppsala University Medical Ethics Conference (UMEC) 2024. addressing the issues mentioned across the different tracks presented below, and going beyond. Please submit your abstract of maximum 250 words no later than March 31th, 2024. 

Kvinnor behöver mediciner både innan, under och efter en graviditet. Ibland för akuta tillstånd som huvudvärk eller illamående, ibland för kroniska tillstånd som astma eller epilepsi. De behöver evidensbaserad vård. Och detta under en tid i livet där kunskapen om läkemedelssäkerhet brister. ConcePTION-projektet, finansierat av Innovative Medicines Initiative, har för avsikt att fylla kunskapsluckorna. Idag publicerades en artikel om projektet i Uppsala Monitoring Centres tidning Uppsala Reports. Där förklarar Josepine Fernow hur projektet fungerar. Och hur de hoppas föra mödrahälsovården från fragmenterade data till informerat beslutsfattande. 

Det finns ett glapp mellan bioetiska teorier och de mer eller mindre dagliga moraliska beslut allmänläkare behöver fatta i sin praktik. En artikel som nyligen publicerats i BMC Medical Ethics analyserar hur allmänläkare ramar in svåra beslut i moraliska termer och utforskar gemensamma nämnare bakom besluten. Artikeln använder grounded theory för att utveckla en ny teoretisk ansats för primärvårdsetik.

"Med en liten omväg via Australien tar sig Healthier Wealthier Families till Sverige" - så skriver Glasgow Centre for Population Health (GCPH) på sin blogg om implementeringen av modellen "Healthier Wealthier Families" i Sverige där vår forskargrupp är involverad.

Under de senaste 10 åren har vi sett en explosionsartad ökning av forskning på patienter med nedsatt medvetenhet, särskilt dem som har fått svåra hjärnskador eller lidit länge av nedsatt medvetenhet. Inte minst inom det europeiska flaggskeppsprojektet Human Brain Project. Två uppsättningar internationella riktlinjer har utvecklats för att förbättra vården för dessa patienter, en från Europa och en från USA. Trots det visar nu en studie där över 200 personer från 40 länder som jobbar med patienter i dessa tillstånd deltagit att det finns väldigt stora skillnader i vilken vård patienterna erbjuds. Både mellan länder, men också mellan olika kliniska miljöer. 

Forskningsetiska kommittéer har en viktig roll när det kommer till att skydda barns rättigheter i forskning. Men det finns inte så mycket forskning på hur ledamöter i forskningsetiska kommittéer ser på och bedömer forskning som involverar barn med allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. En nyligen publicerad studie i tidskriften Research Ethics som undersökt ledamöters perspektiv belyser vikten av att tänka på både barnens rätt till delaktighet och skydd. Studien visade att ledamöter i stor utsträckning fokuserar på formella krav och lagefterlevnad i sina bedömningar.

Ett vanligt kriterium för att prioritera resurser inom vården är ifall en behandling gör nytta för patienten. Men vi tar sällan hänsyn till indirekta effekter för patienten, eller hens barn, vänner eller partner. I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Bioethics ställer författarna frågan om sådana relationella effekter kan vara relevanta i diskussionen om prioriteringar. Till exempel när en patient lider av demens, där nya behandlingar av Alzheimers sjukdom kan göra stor skillnad för familj och vänner.

Det finns starka argument för att förvänta sig att människor ska ta ansvar, till exempel genom att vaccinera sig. Men när det gäller att vaccinera barn mot COVID-19 blir förhållandet mellan nytta och risk annorlunda eftersom barn inte drabbas lika allvarligt av sjukdomen. I en nyligen publicerad artikel i Public Health Ethics argumenterar Jessica Nihlén Fahlquist för att barn bör uppmuntras till att ta ansvar för att vaccinera sig, inte bara för sin egen skull, utan också för att skydda medmänniskor och för att minska belastningen på hälso-och sjukvården.

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinisk etik har nyligen publicerat ett uttalande som belyser tre etiska problem med helgenomsekvensering. Tekniken har varit avgörande i att identifiera de genetiska mekanismerna bakom många olika sjukdomar som tidigare varit okända, samt identifiera sällsynta diagnoser. Tekniken används i allt större utsträckning i hälso- och sjukvården för att förbättra diagnostik och behandling. I sitt uttalande pekar Svenska Läkaresällskapet på tre etiska problem, nämligen hur man bör hantera bifynd, oklara fynd och informerat samtycke.

De senaste åren har det arbetats systematiskt med innovation inom den gotländska hälso- och sjukvården genom projektet Innovationssystem Gotland. Anna Sarkadi, Professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har varit senior rådgivare till projektet.

Varje år diagnostiseras mer än 40 000 barn i världen med cancer och forskning inom ämnet är viktigt för att kunna förbättra behandling, överlevnad och livskvalitet för dessa barn. Men att rekrytera barn till forskning för med sig etiska utmaningar. En nyligen publicerad artikel i BMC Medical pekar på behovet av att balansera rollerna mellan barn och föräldrar i gemensamma beslutsprocesser. 

Anna Sarkadi medverkadi i Dagens Medicin debatt.
Debattens ämne: "Med en lång tradition av arbete med kunskapsstöd, dataanalys och verksamhetsutveckling är barnhälsovården värd att ta efter, skriver tre debattörer." (Källa: DM)

De senaste åren har det arbetats systematiskt med innovation inom den gotländska hälso- och sjukvården genom projektet Innovationssystem Gotland. Projektet är en del av universitetets strategiska partnerskap med Region Gotland. Innovationssystem Gotland är ett spännande exempel på hur man kan bedriva lyckad samverkan, i det här fallet mellan akademin, hälso- och sjukvården och Science Park Gotland.

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap söker en universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdetik inom grundutbildningen på institutionen. Innehavaren av tjänsten förväntas också ha ett nära samarbete med Centrum för forsknings- och bioetik (CRB). Sista ansökningsdag 13 april 2023!

Forskare från Uppsala universitet har studerat teckningar med coronamotiv målade av barn mellan fyra till sex år. Resultatet visar att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin. Se artiklarna om forskningen och videon med barnens berätterlse och teckningar.

Forskning visar att endast en liten andel föräldrar tar del av de effektiva föräldrarstödsprogram som finns för barn med utåtagerande beteendeproblem. Läs Anna Sarkadis syn på samhället idag och de aktuella skjutningarna som har ökat under 2020-talet i Sverige.

Behovet av system som relglerar neuroteknologier har lett till upprop för nya ”neurorättigheter”. Men förslaget har lett till en livlig debatt. I en ny bok diskuterar flera experter de utmaningar som teknikutvecklingen skapar för befintliga regelverk. Ett av kapitlen har skrivits av Arleen Salles, som anser att vi borde reflektera mer över hur problemen ramas in och mer dialog med allmänheten.

"Varför ska barn och unga anpassa sig till den digitala världen, hur beroende­framkallande, laglös och skruvad den än är? Skärp i stället reglerna för digitala plattformar, skriver flera debattörer." SvD
Anna Sarkadi, vår gruppledare bidrog i denna debattartikel.

Det nya 6-åriga läkarprogrammet innebär att allmäntjänstgöring ersätts av en bastjänstgöring och att grundutbildningen blir legitimationsgrundande. Universiteten blir ensamma huvudmän för utbildningen, en  omställning som ställer höga krav på lärosätena. Just nu pågår ett intensivt arbete med att uppdatera och revidera lärandemoment och målbeskrivningar. En av dem handlar om etikundervisningen på läkarprogrammet. Författarna bjuder nu in till diskussion om målen i en debattartikel i Läkartidningen.

Att bedriva forskning med migranter, 4.5 hp

Svenskar med begränsad hälsolitteracitet tog inte del av undersökningsresultat i sin elektroniska patientjournal i samma utsträckning som de med tillräcklig hälsolitteracitet. Det visar en nyligen publicerad studie i BMC Public Health av Erica Sundell och Åsa Grauman vid Centrum för forsknings- och bioetik och Josefin Wångdahl vid Karolinska Institutet. Skillnader i hälsolitteracitet kan också leda till ojämlik tillgång till trovärdig och kvalitetssäkrad hälsoinformation.

"Healthier Wealthier Families" uppstartat i Härnösands kommun.

Åsa Grauman beviljas 3 648 000 kronor av Cancerfonden för att studera hur allmänheten uppfattar sin cancerrisk, riskkommunikation och hur de gör avvägningar mellan förändrade levnadsvanor och riskreducering. Anslaget är ett treårigt fellowship.

Tidningen Vårdfokus har skrivit ett reportage med Lisa Hultin, Specialistsjuksköterska och Universitetsadjunkt i forskargruppen Vårdvetenskap.

"I dag är det internationella trycksårsdagen, en dag då vårdens professioner uppmuntras att ha extra fokus på arbetet med att förebygga, upptäcka och behandla de skador som uppstår när huden utsätts för tryck eller förskjutning, så kallad skjuv.

Det är en viktig dag tycker specialistsjuksköterskan Lisa Hultin. För trots att kunskapen om varför trycksår uppstår och hur de kan förebyggas utvecklar var sjunde inneliggande patient trycksår på svenska sjukhus."

Text: Sanna Björkman

Vår utvärdering i Skäggetorp var i nyheterna i Lokala Nyheter Öst.

Professor Ulrika Winblad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har nyligen beviljats närmare 17,5 miljoner kronor i miljöstöd från Vetenskapsrådet för ansökan De nya välfärdsmarknaderna i Sverige - hur påverkas den sociala jämlikheten? Forskningen kommer att pågå under sex år och utgör ett samarbete mellan forskare vid Medicinska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, närmare bestämt Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen och Företagsekonomiska institutionen. I samarbetet ingår även forskare från Universitetet i Bergen i Norge och Köpenhamns universitet i Danmark. Medsökande forskare är docent Paula Blomqvist, docent Mio Fredriksson, professor Josef Pallas, PhD Linda Moberg, professor Karsten Vrangbæk, samt professor Oddvar Kaarboe.

Under hösten har ett av de största genombrotten genom tiderna skett mot Alzheimers sjukdom. På årets Olof Rudbeckdag den 21 oktober föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Lars Lannfelt, överläkare och professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet, om forskningen kring den nya läkemedelskandidaten.

CRB-forskaren Åsa Grauman tilldelades Riskkollegiets 2022 års pris till en lovande ung riskforskare. Hon tilldelades priset för sin doktorsavhandling om hur människor uppfattar sin risk för att drabbas av hjärtsjukdom och hur människor påverkas av kardiovaskulär riskinformation. På Riskkollegiets årsmöte gav hon ett uppskattat föredrag av sitt arbete, som nu finns tillgängligt på YouTube.

Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt om etiska dilemman och etisk kompetens vid nutritionsbehandling och kostrådgivning, inkluderande en utvärdering av en utbildningsintervention. Denna tjänst är en av fem doktorandtjänster i Uppsala universitets forskarskola i medicinsk humaniora. Sista ansökningsdag 7:e oktober!

Tveksamma tidskrifter, så kallade ”predatory journals” är ett problem inom alla akademiska fält. Etikbloggen har under flera år publicerat en lista över tidskrifter som man som bioetiker bör undvika att publicera sig i. Nu finns 2022 års lista tillgänglig!