Pågående forskningsprojekt

Epidemiologisk arbetslivsforskning

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet:

Påverkbara risk- och skyddsfaktorer

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro har under senare år ökat kraftigt bland unga, som är nya på arbetsmarknaden, och problemen är särskilt vanliga bland unga kvinnor. Projektet syftar till att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor inom olika delar av arbetsmarknaden i Sverige. Data från den Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en kohort som representerar den svenska arbetande befolkningen, kommer att användas för att identifiera mönster och prediktorer av psykisk ohälsa. Enkätdata avseende organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, användning av sociala medier, förändring i socioekonomisk och social status samt självrapporterad psykisk (o)hälsa kommer att kopplas till nationella register. Från registren hämtas demografiska data, information om sjukfrånvaro och förskrivning av läkemedel för depression, sömnsvårigheter mm. Dessa kvantitativa data kompletteras med kvalitativa intervjudata för att få djupare och mer detaljerade beskrivningar av unga kvinnors upplevelser av sin arbetssituation och psykiska hälsa. I förlängningen förväntas projektet bidra med förbättringar på individ-, organisations- och samhällsnivå; genom minskad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor och på längre sikt genom ökad hållbarhet och jämställdhet i arbetslivet. Projektet finansieras av Afa Försäkring. Doktorand Ylva Lindberg. Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg.

Systematisk översikt om Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården

På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap pågår arbetet med kunskapssammanställningen, Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården: Hur påverkades medarbetares hälsa över tid samt vilken effekt hade arbetsmiljöinterventioner? Det övergripande syftet med kunskapssammanställningen är att kartlägga och sammanfatta vilken inverkan covid-19-pandemin över tid hade på arbetsmiljö och hälsa inom hälso- och sjukvården, samt effekten av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa under covid-19-pandemin. Arbetet med kunskapssammanställningen leds av docent Anna Nyberg.

Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser

Projektet belyser hälsoeffekter av genusbaserade och sexuella trakasserier i arbetslivet. Syftet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta fram ny kunskap om betydelsen av individens relativa status på arbetsplatsen för risk att utsättas för genusbaserade trakasserier. Syftet är vidare att belysa sambandet mellan genusbaserade trakasserier och psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, registerbaserad sjukfrånvaro samt förskrivning av antidepressiva läkemedel, lugnande medel och sömnmedel. Information hämtas från Arbetsmiljöundersökningarna, Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), Försäkringskassan och Läkemedelsregistret. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och bedrivs i samarbete med bland annat Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet. Doktorand Katrina Blindow, post doc Johan Paulin. Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Förutsättningar för ökad inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med OCD

Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och utgör den vanligaste orsaken till aktivitetsersättning bland unga. Att drabbas av psykisk ohälsa tidigt i livet kan försvåra möjligheten för utbildning och etablering på arbetsmarknaden, vilket ytterligare kan påverka hälsa och välbefinnande negativt. Tidigare forskning visar att vid tvångssyndrom (engelska Obsessive Compulsive Disorder, OCD) försvåras möjligheten för utbildning och etablering på arbetsmarknaden. OCD, drabbar minst två procent i befolkningen och majoriteten av de som har OCD har ofrivilliga tankar samt utför tvångshandlingar som medför försämrad livskvalitet och en begränsning i livet. Då OCD oftast diagnostiseras under barn- och ungdomsåren, innebär det att denna grupp är särskilt utsatt vad gäller etablering och risker kopplade till frånvaro från arbetsmarknaden över tid. Kunskapen om vilka faktorer som påverkar sjukfrånvaro och deltagande i arbetslivet bland unga vuxna, 19-29 år, med OCD är idag begränsad.

Syftet med projektet är därmed att utifrån ett:

• samhälleligt perspektiv, via registerdata, undersöka vad som kännetecknar olika mönster av sjukfrånvaro, arbetslöshet och arbetsdeltagande, hos unga vuxna, 19-29 år, med OCD samt vilken betydelse samsjuklighet med andra sjukdomar har för detta,

samt

• individperspektiv, via intervjuer, fördjupa kunskapen om individuella och samhälleliga förutsättningar för inträde i arbete och för ett hållbart arbetsdeltagande.

Projektet förväntas bidra med kunskap om hur stöd och insatser för unga vuxna med OCD kan utvecklas för att främja arbetsförmåga, stödja inträde till arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsdeltagande samt minska risken för sjukfrånvaro. I förlängningen är förhoppningen med projektet kunna bidra till att förbättra hälsa, livskvalité och delaktighet i samhället för personer med OCD.

Projektet finansieras av Försäkringskassan. Ansvarig forskare/PI: Åsa Andersén
Involverade i projektet är Med dr. Lisa Holmlund vid Karolinska Institutet och Med dr. Magnus Helgesson vid Uppsala universitet.

Rehabiliteringskoordinator i specialistsjukvård

I en randomiserad kontrollerad studie undersöks om införande av rehabiliteringskoordinator i vården har effekt på patienters sjukskrivning och återgång i arbete/studier. Resultaten förväntas bidra med ökad kunskap och beslutsunderlag gällande rehabiliteringskoordinatorer i specialistsjukvård. Studien görs inom specialistpsykiatri, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av medelsvår till svår affektiv och/eller ångestsjukdom. Här görs också intervjuer för att studera patienternas uppfattningar om och upplevelser av interventionen. Studien finansieras av FORTE och Region Uppsala. Huvudansvarig forskare docent Ingrid Anderzén. Kontaktperson och projektledare: Fil dr Åsa Andersén.

VITALIS - Bättre hälsa och återgång i arbete för långtidssjukskrivna

Detta är en långtidsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2010-2012. Målgruppen är kvinnor som utförsäkrats då de uppnått maximal tid för ersättning, enligt de nya reglerna för tillämpningen av Socialförsäkringen (2008). Studien undersöker eventuella långtidseffekter av interventionen och gör en hälsoekonomisk utvärdering. Studien finansieras av FORTE. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund.

Ungas Mobilisering inför Arbetslivet, UMiA

I denna studie görs en långtidsuppföljning av ett projekt som genomfördes av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen 2012-2014 i syfte att stödja unga vuxna med funktionsnedsättning att komma i arbete/studier. Studien undersöker eventuella långtidseffekter av projektet avseende arbetsmarknads anknytning. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén.

Hälsorelaterade levnadsvillkor för personer med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar

I tid för framtid - tid för jämlik bröstcancervård

Antalet kvinnor som avlider i bröstcancer minskar i Sverige. En viktig anledning till detta är det höga antalet kvinnor som deltar i mammografiscreeningen. Därmed upptäckas många fall i ett tidigt skede vilket innebär goda förutsättningar för en lyckad behandling. Detta gäller för kvinnor generellt men det finns skillnader i vissa grupper. Bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ses fortsatt en hög dödlighet och det finns ett tydligt samband till sen upptäckt. Kvinnor från denna grupp uteblir i större utsträckning från sin mammografiundersökning och därmed upptäcks eventuella fall av bröstcancer senare vilket minskar chansen för en lyckad behandling. Denna studie syftar till att studera hur olika faktorer påverkar besöksfrekvensen hos mammografin bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Data kommer att bestå av fokusgruppsintervjuer med dessa kvinnor kombinerat med enkätstudie bland gode män/förvaltare. Projektet finansieras av Stiftelsen Sävstaholm. Kontaktperson: Fil dr Marie Lange

Cancerrehabilitering

Phys-Can (Physical Training and Cancer)

I denna multicenterstudie studerar vi effekter av fysisk träning på hög- respektive låg/måttlig intensitet hos personer som får tilläggsbehandling mot cancer, dvs cytostatika, strålning och antihormonell behandling. Effekterna mäts i första hand på cancerrelaterad fatigue, livskvalitet men även återfall och överlevnad. Vi studerar också effekten av stöd till beteendeförändring (extra coaching) för att se i vilken grad det påverkar utförd träning. Fysiologiska mekanismer studeras också för att öka kunskapen om mediatorer mellan träning och cancerrelaterad fatigue. Även hälsoekonomiska utvärderingar görs.

Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, Lund och Linköping i Sverige, universiteten i Agder och Bergen i Norge, Köpenhamns universitet i Danmark, The Netherlands Cancer Institute och VU University Medical Centre vid University of Amsterdam, och University of Leeds, Storbritannien. Kontaktpersoner: ansvarig forskare: professor Karin Nordin; projektsamordnare: docent Ingrid Demmelmaier

Läs mer på Phys-Cans hemsida

Styrketräning under cytostatikabehandling mot bröstcancer

I denna studie undersöker vi effekterna av tung styrketräning under pågående cytostatikabehandling mot bröstcancer. En grupp kvinnor som tränar under behandling jämförs med en grupp kvinnor som inte tränar. Effekterna mäts på muskelfiberstorlek och på faktorer som reglerar denna, såsom mängden av cellkärnor och satellitceller. Det är känt sedan tidigare att cytostatikabehandling kan försämra både muskelstyrka och muskelfunktion. I denna studie vill vi undersöka om styrketräning under pågående behandling kan skydda mot dessa försämringar. Kontaktperson: professor Karin Nordin