Pågående forskningsprojekt



Epidemiologisk arbetslivsforskning


Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet:

Påverkbara risk- och skyddsfaktorer

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro har under senare år ökat kraftigt bland unga, som är nya på arbetsmarknaden, och problemen är särskilt vanliga bland unga kvinnor. Projektet syftar till att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor inom olika delar av arbetsmarknaden i Sverige. Data från den Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en kohort som representerar den svenska arbetande befolkningen, kommer att användas för att identifiera mönster och prediktorer av psykisk ohälsa. Enkätdata avseende organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, användning av sociala medier, förändring i socioekonomisk och social status samt självrapporterad psykisk (o)hälsa kommer att kopplas till nationella register. Från registren hämtas demografiska data, information om sjukfrånvaro och förskrivning av läkemedel för depression, sömnsvårigheter mm. Dessa kvantitativa data kompletteras med kvalitativa intervjudata för att få djupare och mer detaljerade beskrivningar av unga kvinnors upplevelser av sin arbetssituation och psykiska hälsa. I förlängningen förväntas projektet bidra med förbättringar på individ-, organisations- och samhällsnivå; genom minskad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor och på längre sikt genom ökad hållbarhet och jämställdhet i arbetslivet. Projektet finansieras av Afa Försäkring. Doktorand Ylva Lindberg. Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg.

Systematisk översikt om Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården

På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap pågår arbetet med kunskapssammanställningen, Covid-19 och arbetsmiljö i hälso- och sjukvården: Hur påverkades medarbetares hälsa över tid samt vilken effekt hade arbetsmiljöinterventioner? Det övergripande syftet med kunskapssammanställningen är att kartlägga och sammanfatta vilken inverkan covid-19-pandemin över tid hade på arbetsmiljö och hälsa inom hälso- och sjukvården, samt effekten av interventioner för att förbättra arbetsmiljö och hälsa under covid-19-pandemin. Arbetet med kunskapssammanställningen leds av docent Anna Nyberg.

Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser

Projektet belyser hälsoeffekter av genusbaserade och sexuella trakasserier i arbetslivet. Syftet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta fram ny kunskap om betydelsen av individens relativa status på arbetsplatsen för risk att utsättas för genusbaserade trakasserier. Syftet är vidare att belysa sambandet mellan genusbaserade trakasserier och psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, registerbaserad sjukfrånvaro samt förskrivning av antidepressiva läkemedel, lugnande medel och sömnmedel. Information hämtas från Arbetsmiljöundersökningarna, Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), Försäkringskassan och Läkemedelsregistret. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och bedrivs i samarbete med bland annat Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet. Doktorand Katrina Blindow, post doc Johan Paulin. Ansvarig forskare/PI: docent Anna Nyberg.

Logotype för SLOSH, svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa
Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabiliteringskoordinator i specialistsjukvård

I en randomiserad kontrollerad studie undersöks om införande av rehabiliteringskoordinator i vården har effekt på patienters sjukskrivning och återgång i arbete/studier. Resultaten förväntas bidra med ökad kunskap och beslutsunderlag gällande rehabiliteringskoordinatorer i specialistsjukvård. Studien görs inom specialistpsykiatri, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av medelsvår till svår affektiv och/eller ångestsjukdom. Här görs också intervjuer för att studera patienternas uppfattningar om och upplevelser av interventionen. Studien finansieras av FORTE och Region Uppsala. Huvudansvarig forskare docent Ingrid Anderzén. Kontaktperson och projektledare: Fil dr Åsa Andersén.

VITALIS - Bättre hälsa och återgång i arbete för långtidssjukskrivna

Detta är en långtidsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2010-2012. Målgruppen är kvinnor som utförsäkrats då de uppnått maximal tid för ersättning, enligt de nya reglerna för tillämpningen av Socialförsäkringen (2008). Studien undersöker eventuella långtidseffekter av interventionen och gör en hälsoekonomisk utvärdering. Studien finansieras av FORTE. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund.

Ungas Mobilisering inför Arbetslivet, UMiA

I denna studie görs en långtidsuppföljning av ett projekt som genomfördes av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen 2012-2014 i syfte att stödja unga vuxna med funktionsnedsättning att komma i arbete/studier. Studien undersöker eventuella långtidseffekter av projektet avseende arbetsmarknads anknytning. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén.

Hälsorelaterade levnadsvillkor för personer med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar

I tid för framtid - tid för jämlik bröstcancervård

Antalet kvinnor som avlider i bröstcancer minskar i Sverige. En viktig anledning till detta är det höga antalet kvinnor som deltar i mammografiscreeningen. Därmed upptäckas många fall i ett tidigt skede vilket innebär goda förutsättningar för en lyckad behandling. Detta gäller för kvinnor generellt men det finns skillnader i vissa grupper. Bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ses fortsatt en hög dödlighet och det finns ett tydligt samband till sen upptäckt. Kvinnor från denna grupp uteblir i större utsträckning från sin mammografiundersökning och därmed upptäcks eventuella fall av bröstcancer senare vilket minskar chansen för en lyckad behandling. Denna studie syftar till att studera hur olika faktorer påverkar besöksfrekvensen hos mammografin bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Data kommer att bestå av fokusgruppsintervjuer med dessa kvinnor kombinerat med enkätstudie bland gode män/förvaltare. Projektet finansieras av Stiftelsen Sävstaholm. Kontaktperson: Fil dr Marie Lange

Senast uppdaterad: 2022-11-07