Pågående forskningsprojekt

Phys-Can (Physical Training and Cancer)

I denna multicenterstudie studerar vi effekter av fysisk träning på hög- respektive låg/måttlig intensitet hos personer som får tilläggsbehandling mot cancer, dvs cytostatika, strålning och antihormonell behandling. Effekterna mäts i första hand på cancerrelaterad fatigue, livskvalitet men även återfall och överlevnad. Vi studerar också effekten av stöd till beteendeförändring (extra coaching) för att se i vilken grad det påverkar utförd träning. Fysiologiska mekanismer studeras också för att öka kunskapen om mediatorer mellan träning och cancerrelaterad fatigue. Även hälsoekonomiska utvärderingar görs.
Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, Lund och Linköping i Sverige, universiteten i Agder och Bergen i Norge, Köpenhamns universitet i Danmark, The Netherlands Cancer Institute och VU University Medical Centre vid University of Amsterdam, och University of Leeds, Storbritannien. Projektet finansieras av bl.a. Vetenskapsrådet, Cancerfonden och World Cancer Research Fund.
Kontaktpersoner: ansvarig forskare, professor Karin Nordin och projektsamordnare, docent Ingrid Demmelmaier

Läs mer på Phys-Cans hemsida

Styrketräning under cytostatikabehandling mot bröstcancer

I denna studie undersöker vi effekterna av tung styrketräning under pågående cytostatikabehandling mot bröstcancer. En grupp kvinnor som tränar under behandling jämförs med en grupp kvinnor som inte tränar. Effekterna mäts på muskelfiberstorlek och på faktorer som reglerar denna, såsom mängden av cellkärnor och satellitceller. Det är känt sedan tidigare att cytostatikabehandling kan försämra både muskelstyrka och muskelfunktion. I denna studie vill vi undersöka om styrketräning under pågående behandling kan skydda mot dessa försämringar. Projektet finansieras av Cancerfonden.
Kontaktperson: professor Karin Nordin

Rehabiliteringskoordinator i specialistsjukvård

I en randomiserad kontrollerad studie undersöks om införande av rehabiliteringskoordinator i vården har effekt på patienters sjukskrivning och återgång i arbete/studier. Resultaten förväntas bidra med ökad kunskap och beslutsunderlag gällande rehabiliteringskoordinatorer i specialistsjukvård. Studien görs inom specialistpsykiatri, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av medelsvår till svår affektiv och/eller ångestsjukdom. Här görs också intervjuer för att studera patienternas uppfattningar om och upplevelser av interventionen. Studien finansieras av FORTE och Region Uppsala. Huvudansvarig forskare docent Ingrid Anderzén. Kontaktperson och projektledare: Fil dr Åsa Andersén.

VITALIS - Bättre hälsa och återgång i arbete för långtidssjukskrivna

Detta är en långtidsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2010-2012. Målgruppen är kvinnor som utförsäkrats då de uppnått maximal tid för ersättning, enligt de nya reglerna för tillämpningen av Socialförsäkringen (2008). Studien undersöker eventuella långtidseffekter av interventionen och gör en hälsoekonomisk utvärdering. Studien finansieras av FORTE. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund.

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet: Påverkbara risk- och skyddsfaktorer

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro har under senare år ökat kraftigt bland unga, som är nya på arbetsmarknaden, och problemen är särskilt vanliga bland unga kvinnor. Projektet syftar till att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor inom olika delar av arbetsmarknaden i Sverige. Data från den Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en kohort som representerar den svenska arbetande befolkningen, kommer att användas för att identifiera mönster och prediktorer av psykisk ohälsa. Enkätdata avseende organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, användning av sociala medier, förändring i socioekonomisk och social status samt självrapporterad psykisk (o)hälsa kommer att kopplas till nationella register. Från registren hämtas demografiska data, information om sjukfrånvaro och förskrivning av läkemedel för depression, sömnsvårigheter mm. Dessa kvantitativa data kompletteras med kvalitativa intervjudata för att få djupare och mer detaljerade beskrivningar av unga kvinnors upplevelser av sin arbetssituation och psykiska hälsa. I förlängningen förväntas projektet bidra med förbättringar på individ-, organisations- och samhällsnivå; genom minskad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor och på längre sikt genom ökad hållbarhet och jämställdhet i arbetslivet. Projektet finansieras av Afa Försäkring. Doktorand Ylva Lindberg. Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg.

Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser

Projektet belyser hälsoeffekter av genusbaserade och sexuella trakasserier i arbetslivet. Syftet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta fram ny kunskap om betydelsen av individens relativa status på arbetsplatsen för risk att utsättas för genusbaserade trakasserier. Syftet är vidare att belysa sambandet mellan genusbaserade trakasserier och psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, registerbaserad sjukfrånvaro samt förskrivning av antidepressiva läkemedel, lugnande medel och sömnmedel. Information hämtas från Arbetsmiljöundersökningarna, Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), Försäkringskassan och Läkemedelsregistret. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg.

Förutsättningar för ökad inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med OCD

Kunskap om vilka faktorer som påverkar sjukfrånvaro och deltagande i arbetslivet bland unga vuxna, 19-29 år, med OCD är idag begränsad. Syftet med projektet är därmed att utifrån ett: 1) samhälleligt perspektiv, via registerdata, undersöka vad som kännetecknar olika mönster av sjukfrånvaro, arbetslöshet och arbetsdeltagande, hos unga vuxna, 19-29 år, med OCD samt vilken betydelse samsjuklighet med andra sjukdomar har för detta samt 2) individperspektiv, via intervjuer, fördjupa kunskapen om individuella och samhälleliga förutsättningar för inträde i arbete och för ett hållbart arbetsdeltagande. Projektet förväntas bidra med kunskap om hur stöd och insatser för unga vuxna med OCD kan utvecklas för att främja arbetsförmåga, stödja inträde till arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsdeltagande samt minska risken för sjukfrånvaro. I förlängningen är förhoppningen med projektet kunna bidra till att förbättra hälsa, livskvalité och delaktighet i samhället för personer med OCD.
Projektet finansieras av Försäkringskassan. Involverade i projektet är Med dr. Lisa Holmlund vid Karolinska Institutet och Med dr. Magnus Helgesson vid Uppsala universitet. Ansvarig forskare/PI: Åsa Andersén

Länk för mer information om projektets kvalitativa delstudier

Förutsättningar för ökad inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med ADHD

Syftet med projektet är att undersöka förutsättningar och hinder för ett hållbart arbetsdeltagande för unga vuxna som har ADHD. Projektet kommer att ur ett samhälleligt perspektiv undersöka arbetsdeltagande, sjukfrånvaro och arbetslöshet hos unga vuxna med ADHD och vilken betydelse samsjuklighet med andra sjukdomar har för ett hållbart arbetsdeltagande. Projektet kommer dessutom belysas utifrån ett individuellt perspektiv, där intervjuer kan kunna fördjupa kunskapen om individuella och förutsättningar och hinder för ett hållbart arbetsdeltagande. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Projektledare är Magnus Helgesson och övriga som jobbar i projektet är Åsa Andersén, Lisa Holmlund, Anna Nyberg, Lotta Borg-Skoglund och Beatrice Carpentsier.

Hållbart arbetsliv för åldrande befolkningar i Norden-Baltikum

Projektet syftar till att generera kunskap och lösningar för ett hållbart och inkluderande framtida arbetsliv för en åldrande befolkning i länderna i den nordisk-baltiska regionen.  Konsortiet består av tre huvudpartners, Uppsala universitet, som också är ledande partner (Sverige), Islands universitet (Island) och Vilnius universitet (Litauen), samt nätverkspartners från Riga Stradins University (Lettland) och Tallinn universitet (Estland). Nätverket kommer att utvidgas till andra länder i Norden. Det vetenskapliga arbetet kommer att utforska: 1) hur våra samhällen kan anpassa sig till snabba sociala, demografiska och tekniska förändringar, 2) hur man tillhandahåller en inkluderande, kompetent och hållbar framtida arbetskraft, arbetsmiljöer som säkerställer hälsa och välbefinnande och ett arbetsliv i balans i en tid av hybrida arbetsmiljöer, flexibla kontrakt/nya anställningsformer och längre arbetsliv, 3) hur omvandling av arbetslivet påverkar inkomstkällor för män och kvinnor. Data som används är bland annat The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE), SLOSH i Sverige och en isländsk studie om befolkningens åldrande (HL20) samt andra källor.
Kontaktperson: projektledare Ieva Reine

Länk till projektsidan på NordForsk

I tid för framtid - tid för jämlik bröstcancervård


Antalet kvinnor som avlider i bröstcancer minskar i Sverige. En viktig anledning till detta är det höga antalet kvinnor som deltar i mammografiscreeningen. Därmed upptäcktes många fall i ett tidigt skede vilket innebär goda förutsättningar för en lyckad behandling. Detta gäller för kvinnor generellt men det finns skillnader i vissa grupper. Bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ses fortsatt en hög dödlighet och det finns ett tydligt samband med sen upptäckt. Kvinnor från denna grupp uteblir i större utsträckning från sin mammografiundersökning och därmed upptäcks eventuella fall av bröstcancer senare vilket minskar chansen för en lyckad behandling. Denna studie syftar till att studera hur olika faktorer påverkar besöksfrekvensen hos mammografin bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Data kommer att bestå av fokusgruppsintervjuer med dessa kvinnor kombinerat med enkätstudie bland gode män/förvaltare. Projektet finansieras av Stiftelsen Sävstaholm. Kontaktperson: Fil dr Marie Lange

CoDeAc – Samskapande för tillgängliga eHälsotjänster

I projektet CoDeAc – Samskapande för tillgängliga eHälsotjänster – studerar vi vad som gör eHälsa tillgängligt och användarvänligt, genom att samarbeta med personer med funktionsnedsättningar. För att undersöka det genomför vi stora enkätstudier anpassade för att möjliggöra deltagande, samskapande designprocesser med metodiken deltagande aktionsforskning och planerar interventionsstudier med en av de samskapade eHälsotjänsterna. Enkätresultaten ger en nulägesbeskrivning av det digitala utanförskapet för personer med funktionsnedsättning. Med den kunskapsgrunden får vi och andra inom fältet bättre vägledning för att inkludera de som har erfarenhet av stora svårigheter i samskapandet. Interventionsstudierna kommer utvärdera om en samskapad eHälsotjänst kan uppnå god användbarhet och tillgänglighet, samt utvärdera om en sådan tjänst kan ha effekt på kliniska utfallsmått såsom blodtryck. Med det hoppas vi även bidra till processkunskap inom fältet universell design. Projektet sker i samarbete med forskare vid KTH, Lunds Universitet, Högskolan Dalarna, Karolinska Institutet, Centrum för klinisk forskning Dalarna, Region Skåne och Region Västra Götaland samt med brukarorganisationerna Begripsamföreningen och Funktionsrätt Skåne. Projektstart 2019; planerat slutdatum 2028. Projektet finansierats med forskningsanslag från FORTE (2019 och 2023), projektbidrag från Vinnova och med doktorandförordnande (Linda Pettersson) från Region Dalarna. Läs mer om bl.a. medarbetare på CoDeAc.se.

Ansvarig forskare/PI: PhD Catharina Gustavsson.

Senast uppdaterad: 2023-12-21